Nu är jag tillbaka efter ett riktigt långt sommarlov. Jag avslutade det hela med en tur till Tjärö och unconference SSWC. Jag höll en session där om hur skolan skulle behöva tänka om och tänka nytt för att kunna tillfredställa elevers och samhällets behov. Elevernas liv liksom samhället digitaliseras all snabbare.
Datorn i sig är ett verktyg som kommer att förbättra elevernas prestation. Dock bör man tänka på att om man stoppar en dator i handen på eleven och som lärare själv tänker köra på samma sätt som förr då kommer det förmodligen bli problem. Det behövs diskussioner ute i arbetslagen och inom skolan i helhet.
Vi som är arbetar inom utbildningsväsendet måste våga utmana och ifrågasätta vårt egna sätt att se på lärande och kunskap i vår profession som pedagog eller lärare.
Under SSWC lyssnade jag på sessionen Avskolning med weconverses bloggare Richard Gatarski. Han tryckte på två saker
”Tro inte att Skolan bara handlar om utbildning. Den har också blivit förvaringsplats, föräldersurrogat, sorteringsmekanism, socialtjänst och framförallt en arbetsmarknadsåtgärd. Ett politiskt slagträ på en arena där matchen verkar spelas på 1920-talet.”
”Utgångsläget bjuder på förlegade idéer som: man ska inte börja arbeta förrän man fyllt 25; du måste gå i skolan för att lära dig något; barn bör dagligen umgås utifrån födelseår; och kärnämnen består för evigt.”
Jag håller med Richard i mycke han säger framför allt anser jag att det bör finnas en fråga inom utbildningsväsendet kring vad skolan är bra för, vilket syfte och form skall den ha och vad är det egentligen som skall läras ut i skolan.
Dagens skola skapades utifrån en resa in i industrisamhället. Barnen behövde placeras någonstans medan de vuxna jobbade i fabrikerna. Skolan behövdes även för att fostra våra barn för att de skulle passa in i rådande arbetsmarknad/ industri. Kunskapstänkandet var disciplinärt, långsiktigt och linjärt. Barnen gick vanligtvis i föräldrarnas fotspår därför var det klart var de skulle utbilda sig till. Så formen av skolan var enkel, att utbilda efter ett visst antal yrken som fanns på den tiden.
Dagens samhälle ser helt annorlunda ut. Det linjära tänkandet har bytts ut mot komplexa processer och ett behov av kreativt tänkande har uppstått, think outside the box. Idag lever vi i ett realtidssamhälle där kunskap och information finns att nå överallt hela tiden.
Yrkesgrupper som tidigare inte existerat har nu dykt upp på arbetsmarknaden och nya uppfinns hela tiden. Ordet ”färdig” eller ”klar” suddas ut och det livslånga lärandet är inte längre bara en spännande formulering utan ett faktum. Att byta arbetsuppgif.ter och arbetsgivare är idag en självklar process i en människas utveckling. Denna insikt saknar många lärare och pedagoger som idag möter våra barn.
Många av oss använde en hel del teknik i vår vardag, mobiler, chat, facebook. Men vi har inte med det som en naturlig del av vår uppväxt, det är något som vi lärt oss under de senaste åren. Alltså hamnar vi ofta i konflikt mellan då och nu. De barn vi möter idag har inte denna historia med sig, för de är Internet och de digitala medierna lika självklart som luften de andas. Alltså finns det risker för att kollisioner kommer att ske om det inte redan gör det. Redan idag finns det skolor som förbjuder mobilen och chatprogram, det vill säga elevernas naturliga sätt att kommunicera.
Hur ser ni på dagens skolform, jag vill gärna veta vilka tankar ni har!
