SAMR-modellen

Har denna veckan börjat min tjänst på Agustenborgsskolan i Malmö. Här arbetar man efter Dr Ruben Puentaduras SAMR- modellen. se föreläsningen från pedagogiskt centrum här

SAMR är en förkortning som sammanfattar en fyra stegs modell för att titta på och förstå användning av teknik i lärandet.

bild hämtad med medgivande från Dr Ruben R. Puentedura

De fyra stegen innebär:
Substitut: Datorn är substitut för annat teknisk verktyg. Datorn skapar en betydande förändring av verkan men inte av resultatet. Exempel man skriver en text med hjälp av datorn men undervisningen har inte förändrats.

Augmentation: datorn ersätter en annan teknisk verktyg, med betydande funktionalitet ökar.
Exempel man använder sig av stavningsprogram och grammatikprogram. Texten utvecklas men det är bara en liten förändring har skett i förhållandet till undervisningen.

Ändring: Datorn gör det möjligt att förändra stora delar av en uppgift som skall utföras.
Exempel den skrivna texten kan nu delas med andra och bearbetas och utvecklas. Ett annat tänkande sker kring texten.

Omdefiniering: Datorn kan skapa nya uppgifter som är otänkbara utan en dator.
Undervisningen sker på ett nytt sätt, man kan dela med sig och ta till sig information på helt nya sätt.

Detta är en modell som ska hjälpa lärare att se vad de kan göra för att få ut så mycket som möjligt av användandet av datorn i undervisningen.

Läs mer om Dr Ruben Puentadura tankar på hans blogg hippasus

Kommer att bli super intressant att jobba på agustenborgsskolan

Publicerat i Okategoriserade | Kommentering avstängd

Nu skall bloggen fungera

Efter att jag haft ett upphåll med bloggandet under sommaren, har uppdateringarna av sidans tema legat nere. Detta orsakade att kommentarsfältet inte fungerat. Men nu har min sambon, Fredrik, hjälpt mig att uppdatera och passat på att visa mig en del kluriga funktioner. Så nu i framtiden skall det bli bättre inlägg. Tusen tack!

Publicerat i Okategoriserade | Kommentering avstängd

tankar om session Avskolning på SSWC

Nu är jag tillbaka efter ett riktigt långt sommarlov. Jag avslutade det hela med en tur till Tjärö och unconference SSWC. Jag höll en session där om hur skolan skulle behöva tänka om och tänka nytt för att kunna tillfredställa elevers och samhällets behov.  Elevernas liv liksom samhället digitaliseras all snabbare.

Datorn i sig är ett verktyg som kommer att förbättra elevernas prestation. Dock bör man tänka på att om man stoppar en dator i handen på eleven och som lärare själv tänker köra på samma sätt som förr då kommer det förmodligen bli problem. Det behövs diskussioner ute i arbetslagen och inom skolan i helhet.

Vi som är arbetar inom utbildningsväsendet måste våga utmana och ifrågasätta vårt egna sätt att se på lärande och kunskap i vår profession som pedagog eller lärare.

Under SSWC lyssnade jag på sessionen Avskolning med weconverses bloggare Richard Gatarski. Han tryckte på två saker

”Tro inte att Skolan bara handlar om utbildning. Den har också blivit förvaringsplats, föräldersurrogat, sorteringsmekanism, socialtjänst och framförallt en arbetsmarknadsåtgärd. Ett politiskt slagträ på en arena där matchen verkar spelas på 1920-talet.”

”Utgångsläget bjuder på förlegade idéer som: man ska inte börja arbeta förrän man fyllt 25; du måste gå i skolan för att lära dig något; barn bör dagligen umgås utifrån födelseår; och kärnämnen består för evigt.”

Jag håller med Richard i mycke han säger framför allt anser jag att det bör finnas en fråga inom utbildningsväsendet kring vad skolan är bra för, vilket syfte och form skall den ha och vad är det egentligen som skall läras ut i skolan.

Dagens skola skapades utifrån en resa in i industrisamhället. Barnen behövde placeras någonstans medan de vuxna jobbade i fabrikerna. Skolan behövdes även för att fostra våra barn för att de skulle passa in i rådande arbetsmarknad/ industri. Kunskapstänkandet var disciplinärt, långsiktigt och linjärt. Barnen gick vanligtvis i föräldrarnas fotspår därför var det klart var de skulle utbilda sig till. Så formen av skolan var enkel, att utbilda efter ett visst antal yrken som fanns på den tiden.

Dagens samhälle ser helt annorlunda ut. Det linjära tänkandet har bytts ut mot komplexa processer och ett behov av kreativt tänkande har uppstått, think outside the box. Idag lever vi i ett realtidssamhälle där kunskap och information finns att nå överallt hela tiden.

Yrkesgrupper som tidigare inte existerat har nu dykt upp på arbetsmarknaden och nya uppfinns hela tiden. Ordet ”färdig” eller ”klar” suddas ut och det livslånga lärandet är inte längre bara en spännande formulering utan ett faktum. Att byta arbetsuppgif.ter och arbetsgivare är idag en självklar process i en människas utveckling. Denna insikt saknar många lärare och pedagoger som idag möter våra barn.

Många av oss använde en hel del teknik i vår vardag, mobiler, chat, facebook. Men vi har inte med det som en naturlig del av vår uppväxt, det är något som vi lärt oss under de senaste åren. Alltså hamnar vi ofta i konflikt mellan då och nu. De barn vi möter idag har inte denna historia med sig, för de är Internet och de digitala medierna lika självklart som luften de andas. Alltså finns det risker för att kollisioner kommer att ske om det inte redan gör det. Redan idag finns det skolor som förbjuder mobilen och chatprogram, det vill säga elevernas naturliga sätt att kommunicera.

Hur ser ni på dagens skolform, jag vill gärna veta vilka tankar ni har!

Publicerat i Okategoriserade | Kommentering avstängd

Forskare uppmanar skolor till ITstrategi

På tips från IT för pedagoger läste jag artikeln i danska Videnskap dk . Jag kom då att tänka på diskussionen kring 1-till-1 och det på den enligt mig bristfälliga samtalet kring funktion och datorn som verktyg kontra att det ser bra ut med datorer i klassrummet. I artikeln lyfter de upp flera utmaningar med att ha datorer i skolan.

Forskare uppmanar gymnasieskolor att ha en tydligare strategi för IT och utmana eleverna i hur de använder den.

Jag anser att datorer definitivt hör hemma i skolan, men utan en kontinuerlig och livfull pedagogisk diskussion finns det risker med 1-till-1 projekt. För mig kommer datorn vara ett verktyg, ett otroligt viktigt sådant, men ett verktyg för information och framförallt kommunikation. Rätt använd tillsammans med en trygg pedagog öppnar den upp dörrarna till världen och nytt lärande, men allt det där kan vi ju. Behöver Sverige en nationell IKT-strategi för skolan? Eller kanske ännu bättre, en nationell pedagogisk skolstrategi? För det är väl egentligen inte IKT vi pratar om, utan kommunikation och pedagogik?

• Hur stöttar kommunen lärare och elever inför omställning till 1-till-1? Så att inte elevernas resultat blir lidande av för mycket skärmtid utan innehåll eller lärarnas arbetsmiljö försämras på grund av tjat kring Facebook och spel?

• Skall skolan ta ett enhetligt grepp eller skall man stötta lärarna arbetslagsvis, lärare för lärare, eller skall lärarna tillsammans med eleverna klara detta själva?

• Etikett eller nätetikett? Behöver vi två begrepp, och var börjar och slutar skolans ansvar?

• Kan man räkna det som kapitalförstöring om datorer endast används som skrivmaskiner? Hur resonerar skolorna där ute?

• Vilka krav ställer vi på lärarna och eleverna i samband med utrullandet av flera hundra Macar/PC/netbooks?

• Vilka erfarenheter kan vi dra av 1-till-1 projekt hitintills?

• Vi köper datorer, men hur mycket investerar man i tid för pedagogerna att bli trygga?

Publicerat i Okategoriserade | Kommentering avstängd

Dödar skolan kreativitet?

Det var ett tag sedan jag skrev här. Håller på att flytta ner till Malmö, så det har varit en hel del att tänka på. Men nu har jag haft en massa tid igen och då har jag ägnat mig åt att titta på TED. TED är en fantastisk resurs som jag vid flera tillfällen tipsat om. Tänkte tipsa om en av mina favorit talare Sir Ken Robinson.

Sir Ken Robinson är en fantastisk talare och han höll i juni 2006 ett tal på TED om just skolor och kreativitet. Jag tycket detta tal är så pass bra att det kan ses igen, så njut…

Vem är då Sir Ken Robinson? Han är en kreativitets expert som utmaningar hur vi utbilda våra barn. Han kämpar för en radikal omprövning av vårt skolsystem, att odla kreativitet och erkänna flera typer av intelligens. Sir Ken Robinson hävdar dagens utbildning snarare handlar om att skapa bra arbetskraft och goda samhällsmedborgare, än kreativa tänkare. Studenter med oroliga sinnen och kroppar – långt ifrån odlas för sin energi och nyfikenhet utan snarare ignoreras eller till och stigmatiserade, med fruktansvärda konsekvenser. ”Vi utbildar människor ur sin kreativitet, ”Robinson säger.

Här kommer två tal av Sir Robinson  som är en klar idol och inspirationskälla för mig.

Presentationen av Sir Robinson på  TED sida lyder så här

Sir Ken Robinson is author of Out of Our Minds: Learning to Be Creative, and a leading expert on innovation and human resources. In this talk, he makes an entertaining (and profoundly moving) case for creating an education system that nurtures creativity, rather than undermining it. (Recorded February 2006 in Monterey, CA. Duration: 20:02)

Det första som som sagt hölls 2006 blev en stor snackis bland lärare på webben men uppmärksammades även i andra medier:  schools kill creativity

Ett annat fantastiskt tal som Sir Robinson höll som en uppföljning på 2006 tal fick titeln ”Bring on the learning revolution!”. Här gör Sir Ken Robinson fallet för en radikal övergång från standardiserade skolorna till personligt lärande – att skapa förutsättningar där barnen naturliga talanger kan blomstra.

Hoppas att ni också får en funderare på hur skolan fungerar :)

Publicerat i Okategoriserade | Kommentering avstängd

Skolplikt vs Läroplikt

Jag har idag pratat men en av mina finska vänner och diskuterat skillnaderna i våra skolsystem. I exempelvis Finland finns inte skolplikt men däremot läroplikt. Läroplikten gäller från det år man fyller 7 tills utbildningens lärokurs har fullgjorts, dock högst tio år.
Jag får säga att just detta ord läroplikt tilltalar mig mycket bättre än skolplikt. Skolplikt känns så konstigt och inskränkt, som om skolan är den ända platsen som man kan lära sig ngt. Däremot krävs det mera av omgivningen om man säger läroplikt.
I Finland gäller läroplikten  för övriga högst till det år då de fyller 17.
Vanligtvis uppfylls läroplikten genom att gå igenom den nio år långa grundskolan men läroplikten kan utföras på annat sätt. I så fall ansvarar föräldrarna för att barnet lär sig det som grundutbildningen förutsätter (enligt de nationella grunderna för läroplanen; en egen läroplan får göras upp). Hemkommunen bör övervaka elevens framsteg, men är inte skyldig att erbjuda de förmåner som hör till skolgång i kommunal skola. Barn som haft hemmaundervisning måste göra ett test för att få ett intyg över avklarad läroplikt.

Kanske dags att se över idéen med läroplikt i stället för skolplikt.

Publicerat i Okategoriserade | Kommentering avstängd

Mattelärare tänk om/ tänk nytt

Skolverket har släppt en rapport kring elevers datorvanor i grundskolan och gymnasieskolan. Kristina Alexandersson konstaterar snabbt det som hon och många andra fruktat, datorn används mestadels som verktyg för att skapa presentationer av skolarbete i olika former, inte som verktyg under lärprocessen.

Rapporten visar att över 90% av eleverna på grundskolan/gymnasieskolan sällan eller aldrig använder datorn under matematiklektioner!

Rapporten konstaterar trots det att 75% av skolorna erbjuder programvara för matematikundervisning. Dock framgår inte vad detta är för programvara. Räknas miniräknaren i windows som matematikprogramvara?

Är dagens matematikundervisning så traditionell att böckerna dominerar så pass kraftigt? Är vi mattelärare verkligen så långsamma att förstå att datorn erbjuder enorma möjligheter inom matematikens värld som definitivt skulle påverka lärandet i positiv riktning? Faktum är ju att de flesta skolor i någon form har tillgång till datorer för eleverna. Varför används dem inte till något vettig inom matematiken?

Det finns mängder med resurser med datorn i matematiken har nytt av. Ta bara gratisprogrammet Geogebra. Programmet är perfekt för grafritning och lärande kring funktioner, skärningspunkter, break-even beräkningar etc. Att det är gratis borde få ekonomiansvariga att dregla, men använder inte vi mattelärare programmet så spelar det ju ingen roll. NCM startade nyligen en sajt för IKT i matematikundervisningen och där finns en bra förteckning på exempel kring just Geogebra.

Excel är ett annat givet exempel. Att skapa diagram över statistikundersökningar är inte ens svårt. Att använda formler i excel är inte heller krångligt och simpla begrepp som medel, median och typvärden blir lätt åskådliggjorda. Borde vara givet inom matten på högstadiet och Ma A på gymnasiet.

Fler exempel på resurser som hjälper matematiken på rätt väg är spel. Titta in på Mangahigh.com och förundras över hur skoj det är att spela mattespel och se lärande nå helt nya dimensioner. Datorspel bygger ju på matematik, varför inte använda dem som praktiska exempel på hur relevant matematik är?

Publicerat i Okategoriserade | Kommentering avstängd

Öka eleverna tålamod i matematik

Matematiken i skolan lider av att eleverna inte har tålamod att formulera och tolka problem för att sedan lösa dem. Läroböcker serverar alla fakta och frågeställningar på ett fat vilket hämmar elevens uthållighet när det gäller ämnet och dess processer. Detta säger Dan Meyer i en inspirerande föreläsning från TEDxNewYork.
Vi bör utmana eleverna i kreativt tänkande och att de själva får vara med och skapa/tolka de problem som presenteras för dem i vardagslivet. Jag kan inte annat än hålla med!

Titta på föreläsningen Dan Meyer; TEDxNewYork

Publicerat i Okategoriserade | Kommentering avstängd

Tänk Om

Under hösten 2008 genomförde Skolverket en enkätundersökning kring IKT-tillgång och IKT-använding i svenska kommuner, riktiad till skolledare och lärare.

En kompletterande studie i form av telefonintervjuer har även genomförts med hjälp av Datorn i Utbildningen och sammanställts av Torbjörn Skarin på Metamatrix. Tanken med kompletteringen var att ge en djupare bild av de möjligheter och utmaningar som kommunerna ser kopplat till användingen av IKT i skolan. Samtidigt synligörs skilnaderna kommuner och skolor emellan.

Den nationella undersökningen visar at det finns ett stort behov av investeringar i IT-utrustning och IT-verktyg i de kommunala skolorna, i dag finns det ca sex elever per dator i den kommunala skolan.

Det är också stora skillnader skolor emellan. Tillgången på egna datorer för lärare kan variera mellan 0% till 100% som har egen dator skolor emellan.

En tjedjedel av landets skolledare upplever att de är i behov av egen utveckling när det gäller hur IKT kan användas som ett pedagogiskt hjälpmedel.

Det är stora skillnader på skolnivå inom kommuner när det kommer till att lägga upp en IKT- strategi eller IT-plan.

Utmaningarna för skolan är många när det gäller att implentera IKT, IT i undervisningen, både när det gäller tillgång till hårdvara men även när det gäller använding.

Tänk om

Tänk Om 2

Publicerat i Okategoriserade | Kommentering avstängd

Digital Education Revolution (DER)

I november 2007 vann Labor det federala valet i Australien efter en valrörelse där moderniseringen av skolan hörde till de frågor som spelat en avgörande roll. Kort därefter drog man igång Digital Education Revolution(DER). Detta är en satsning som sträcker sig till och med 2013, och som går ut på att föra in den digitala verkligheten i skolans vardag för att revolutionera den verksamhet som bedrivs.

En viktig del av satsningen är att eleverna i år 9-12 ska få tillgång till varsin dator genom National Secondary School Computer Fund. Alla skolor ska också ges en snabb anslutning till Internet som en del av National Broadband Network, den federala planen på ett höghastighetsnät för hela landet. Kompetensutveckling av lärare är centralt, liksom samverkan med föräldrar över nätet och tekniskt stöd till skoldistrikten.

Totalt innebär DER en satsning på 2.2 miljarder australiska dollar, det vill säga knappt 15 miljarder kronor.

På senare tid har det hörts en del kritiska röster mot regeringen: skolorna saknar fortfarande i hög utsträckning bredband, och endast en femtedel av eleverna har hittills fått tillgång till en egen dator. Det skrivs dock en hel del i australiska tidningar om datorleveranser till skolorna, men det framgår tydligt att innehållsfiltrering och begränsningar i användningen är viktiga och att operativsystem och program kostar mycket pengar.

En del kritiker pekar på att satsningen hittills mest har inneburit dyra skrivmaskiner åt eleverna och att det egentligen inte har skett några särskilt genomgripande förändringar.

För en tid sedan lanserade regeringen en nationell digital strategi för skolledare och lärare som sträcker sig till och med 2012. Här handlar det både om att höja den allmänna it-kompetensen och att få fart på den kreativa användningen av de digitala möjligheterna i undervisningen. Tonvikten ligger än så länge på att utveckla förmågan att använda datorn och nätet, eftersom det ju är en viktig förutsättning för att kunna integrera de digitala möjligheterna i undervisning och pedagogiskt tänkande.

Tanken med DER är att utveckla och förnya hela skolan – både undervisning och administration – med teknikens hjälp. Detta ska ske på lokal nivå och varje skola ska därför ta fram sin egen plan för hur detta ska gå till inom ramen för den federala lösningen. Här handlar det alltså både om att tänka i termer av budget, logistik, ledning och pedagogik. Och det är förstås ett komplicerat pussel med tanke på att förändringarna går snabbt och är svåra att förutse.

Fyra år återstår av Australiens satsning.

Publicerat i Okategoriserade | Kommentering avstängd